onsdag 17 december 2014

116.

Första besöket inför det planerade kejsarsnittet gick av stapeln förra torsdagen och jag måste säga att jag känner mig lite mindre nervös efter att ha pratat med läkaren. Han är ju bara så himla bra och får mig att känna mig så trygg. Han förklarade precis hur det kommer att gå till och påminde mig flera gånger om att jag gjort ett kejsarsnitt en gång redan och att det då dessutom var akut och att det gick hur bra som helst den gången. Och han var ju faktiskt med då också så det gjorde mig lite lugnare. Sen så förklarade han att sprutan känns lika mycket som ett litet stick i fingret eller ett myggbett och att det verkligen inte är något att oroa sig över. Att jag inte ska gå runt och lägga energi på det. Men det vet jag inte om jag litar lika mycket på, det blir upp till bevis i april det! Han berättade också att det föds 120 000 barn varje år och att hela 20 000 av de förlossningarna görs med kejsarsnitt. Det var ändå rätt så höga siffror!

Snittet kommer att ske någon gång mellan den  20e april och en vecka framåt. Det är ju fortfarande för länge kvar för att få exakta datum men nånstans där kunde han nästan garantera. Nån gång i slutet av februari skulle vi få ett datum och det känns som att det är helt sjukt lång tid kvar tills vi är där, men tiden kommer säkert att gå fort med jul och nyår och alla födelsedagar och liknande! Tänk att vi kommer att ha ett till barn, en liten bebis här hemma på Pers födelsedag. Det är helt ofattbart!
Annars så hoppas jag verkligen att det blir samma läkare som utför snittet igen så att jag inte behöver gå och oroa mig för att det ska vara någon annan läkare som jag inte träffat lika mycket som ska göra det. Jag litar så oerhört mycket på denna läkare. Iallafall så känns det nu som ännu ett steg närmare förlossningen efter första samtalet med läkaren. 


Och jag får försöka se det som läkaren sa det att det kommer ju någonting gott ur det onda. Fokusera på det istället. Det mäktigaste jag varit med om i hela mitt liv var ju den sekunden jag äntligen fick se Edith och hålla henne, bara vara nära efter allt det där hårda onda slitet. Jag ska försöka att fokusera på den känslan istället för på hur dåligt allting gick förra gången. Det kommer ju inte bli så den här gången. Den här gången kommer allting vara under kontroll(förhoppningsvis). Jag behöver inte känna den där skräcken längre. Känner jag mig själv rätt så kommer jag nog glömma att tänka positivt om fem minuter, men jag ska verkligen försöka! 



Några citat och kloka ord!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar