måndag 27 oktober 2014

090. orolig.

Jag är så orolig hela tiden. Jag är orolig över barnet och ifall det ens finns något barn. Orolig över att jag inte dricker tillräckligt och att jag ska vara uttorkad. Jag blir orolig när jag kräks hela dagen men nästan mer orolig när jag inte kräks för det är ju inte normalt. Jag är orolig över att jag mår illa precis hela tiden. Orolig över att jag bara kissar en till två gånger om dagen och att det gör så jävla ont att kissa. Orolig över att det hugger längst upp till höger i magen hela tiden. Orolig över att jag börjar känna mig mer och mer nedstämd.Orolig över att fogarna värker mer och mer för varje dag. Orolig över allt. PRECIS HELA TIDEN!! Jag orkar inte vara orolig längre. Jag vill bara slappna av, för en dag låt mig slappna av. Och ja man kan ändra sättet man tänker på. Men det är inte det att jag går runt och är negativ hela dagarna heller. Jag kämpar på med att få i mig mat och dryck. Jag kämpar på med att vara ute och röra på mig. Jag kämpar för att orka leka med Edith och för att orka plugga. Jag ler och är glad varje dag men ändå är det som att illamåendet och värken smittar av sig och gör mig mer och mer orolig och nedstämd för varje dag. Och jag vill inte att det ska vara så. Jag vill inte bli påverkad av det. Men det är tufft när man är mitt i det hela tiden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar