torsdag 23 januari 2014

940.

Jag har varit så sjukt trött och less idag. I förmiddags hade jag typ lust att dunka huvudet i en vägg eller lägga mig ner och gråta tills jag drunknade i tårar. 

Natten med Eddan gick inte bra. Hon ville inte sova, hon ville inte amma, hon ville inte bli buren. Hon bara skrek och skrek från elva till ett. Tillslut så tog vi beslutet att ge henne alvedon eftersom hon verkade ha ont. Några minuter senare somnade hon. Strax efter fyra vaknade hon igen och ville amma/snutta fram tills dess att det var dags att kliva upp, fick hon inte det så bara skrek hon. 



Många säger tills oss att det är väl bara att sluta amma. Jo tack vi har försökt. Jag önskar att det bara var att sluta amma. Men när jag slutade amma så gick Eddan ner fort i vikt eftersom hon inte vill äta så mycket som hon ska av den vanliga maten. Vi kämpar på för fulla muggar med det men det är ett helt annat inlägg. Per fick inte sova nånting på nätterna när jag slutade att amma och blev skitsur och svor så fort väckaren ringde eftersom han knappt sovit något då hon skrikit så mycket under natten. När Per blev sur blev jag sur och så tvärtom. Och när jag blir sur blir jag ledsen och i sin tur nedstämd/deprimerad. Inte en särskilt bra kombo alltså.

Så då tog jag beslutet att vi måste trappa ner med amningen, Edith kan helt enkelt inte sluta tvärt. Vi klarar inte trycket heller. Jag har älskat att amma och det har varit så otroligt många mysiga stunder och jag tror verkligen att våra band till varandra blivit starkare än vad de var innan. Men nu är det inte roligt längre liksom. 

Min rygg gör ont, jag får äta så starka ryggmediciner så att jag känner mig full och yr titt som tätt. Hon biter mig så att jag tror jag ska tappa bröstvårtorna hela tiden. Jag känner mig mer som en mjölkko än vad jag känner mig som en mamma då jag ammar nu. Och det är ju inte kul att känna sig som nån mjölkko hela nätterna. Det mår nog ingen bra av.

Och jag har ju världens sämsta tålamod som pricken över i:et i allt det här. Jag vill att Edith ska börja lära sig att sova i sitt eget rum på en gång. Jag vill sluta amma nu på en gång. Jag vill sova nu nu nu. Ja eller jag kände så tidigare idag när jag var så trött!

Det här med att ha barn är verkligen livets största utmaning hörni. Världens bästa utmaning också för den delen, och tur är väl det:) Varje dag är ett nytt äventyr, hehe!

                               Eddan och leksakerna:)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar